av Städfirmor har på nästan tjugo år vuxit till en av Sveriges mest omsatta tjänstesektorer, driven nästan uteslutande av ett enda politiskt beslut: RUT-avdraget. Men bakom rekordsiffrorna finns en bransch där varken tillväxten eller konsumenternas kunskap om vad de faktiskt köper riktigt hängt med.
Branschen i siffror
Det svenska privata städsegmentet består av omkring 3 380 aktiebolag, och fyra av fem av dem – 2 765 stycken – är mikroföretag med nio eller färre anställda. Branschen som helhet sysselsätter över 76 600 personer årligen, och städare är idag Sveriges åttonde vanligaste kvinnoyrke, med över 70 procent kvinnor bland de anställda. Stockholm är själva navet: vid sök av städfirma i Stockholm hittas enligt Eniro hittas 4 391 registrerade städföretag bara i huvudstaden, vilket gör staden till landets mest konkurrensutsatta marknad för branschen.
Storleksskillnaderna inom branschen är stora. Å ena sidan finns internationella facilitetsjättar som ISS Facility Services, Coor Service Management och Sodexo Sverige, med miljardomsättningar inom framför allt kontors- och fastighetsstädning. Å andra sidan finns Almega Hemserviceföretagen, branschorganisationen specifikt för hemstädning och andra RUT-tjänster till privatpersoner, som representerar omkring 250 medlemsföretag med uppemot 7 000 anställda och en sammanlagd årsomsättning på ungefär 4 miljarder kronor. Det är alltså en tydligt tudelad marknad: en handfull stora aktörer inom fastighetsservice, och ett mycket stort antal småföretag som konkurrerar om hushållens plånböcker.
RUT-avdraget: motorn bakom hela tillväxten
Det går knappt att överdriva hur central RUT-avdraget är för branschens utveckling. 2025 blev ett nytt rekordår: svenskarna gjorde RUT-köp för nästan 8,87 miljarder kronor, en ökning med drygt 8 procent jämfört med 2024. Precis som tidigare år går två av tre RUT-kronor till just hemstädning, medan trädgårdstjänster står för drygt 17 procent och flyttjänster för cirka 10 procent.
Och tillväxten har fortsatt in i 2026. Under första kvartalet gjorde drygt 1,02 miljoner köpare rutavdrag till ett sammanlagt värde av cirka 2,1 miljarder kronor – en ökning med ungefär 7 procent i antal köpare och 7,5 procent i totalbelopp jämfört med samma period 2025. Under andra kvartalet passerade antalet rutköp för första gången en miljon under ett enskilt kvartal. Branschorganisationen beskriver utvecklingen som en ”stabil och motståndskraftig hemservicebransch” där hushållen väljer att behålla, och i många fall utöka, sina tjänster trots ett pressat ekonomiskt läge.
Vilka är det egentligen som beställer?
Bilden av köparen är mer mångfacetterad än många tror. Länge har berättelsen handlat om barnfamiljer med dubbla inkomster som köper sig fria tid – och det stämmer fortfarande delvis. Men den snabbast växande och mest stabila kundgruppen är en annan: personer över 65 år står för hela 41,2 procent av alla rut-köp 2025. För en åldrande befolkning kan hemstädning och andra rut-tjänster vara direkt avgörande för att kunna bo kvar hemma längre, vilket gör äldre till branschens tyngsta enskilda kundsegment snarare än en bisak.
Samtidigt sker en tydlig geografisk förskjutning. Historiskt har storstadsregionerna, med Stockholm i spetsen, dominerat användningen. Men 2025 skedde den kraftigaste tillväxten i norra Sverige: Västernorrland ökade med drygt 15 procent, Västerbotten med nästan 11 procent, och i enskilda kommuner som Sorsele var ökningen så hög som 113 procent. Branschen själv tolkar det som ett tecken på att rut-tjänster gått från storstadsfenomen till en självklar del av vardagen i hela landet.
Baksidan: en marknad konsumenterna inte hinner förstå
Här finns också en mindre smickrande sida av den snabba tillväxten. Städbranschens största kollektivavtal, Serviceentreprenadavtalet, tecknat mellan Fastighetsanställdas Förbund och Almega, reglerar lön, arbetstid, semester och försäkringar för branschens anställda – från och med 1 juni 2026 gäller en lägsta månadslön på 28 805 kronor för den som fyllt 22 år, och 90 procent av det beloppet för den som är 18–21 år.
Men kunskapen om vilka företag som faktiskt lever upp till branschens egna kvalitetskrav verkar inte hänga med i marknadens tillväxt. En enkät från Almega Serviceföretagen visar att nästan hälften av riksdagsledamöterna som själva köper hemstädning inte vet om deras städfirma har kollektivavtal, och att tre av fyra saknar kunskap om huruvida företaget är auktoriserat. Om ens folkvalda politiker med god tillgång till information saknar den kunskapen, är det rimligt att anta att det ligger ännu sämre till bland allmänheten – i en bransch där skillnaden mellan ett seriöst och ett oseriöst företag i praktiken avgör om den som städar din bostad har en trygg anställning eller inte.
Så ser en etablerad aktör ut i praktiken
En städfirma i Stockholm som Rozen Clean är ett exempel på hur ett av de större, mer etablerade hemstädningsföretagen i huvudstaden är uppbyggt: fast anställd personal snarare än lösa underkonsulter, ansvarsförsäkring, en fast checklista för varje städtillfälle och en modell där samma städare återkommer till samma kund vecka efter vecka. Företaget hanterar RUT-avdraget administrativt åt kunden, som därmed bara ser den redan halverade summan på fakturan – en så pass friktionsfri upplevelse att många kunder aldrig funderar närmare på vare sig kollektivavtal eller auktorisation innan de bokar.
Fortsatt tillväxt
Städbranschen i Sverige, och särskilt bland utbuden av städfirma i Stockholm – där konkurrensen är som hårdast, visar på en marknad i påtaglig och fortsatt tillväxt, buren nästan helt av RUT-avdraget. Men bilden av vem som köper tjänsterna är mer komplex än den vanliga föreställningen om unga barnfamiljer – äldre är i själva verket branschens tyngsta och snabbast växande kundgrupp, och tillväxten sker numera snabbast utanför storstäderna. Samtidigt visar undersökningar att kunskapen om vilka företag som faktiskt håller kollektivavtal och auktorisation halkat efter marknadens expansion, vilket gör den enskilda konsumentens research – snarare än branschstatistiken i sig – till den viktigaste faktorn för att veta vad man egentligen får för pengarna.
