När inför svenska bankar ”straffränta” för småsparare?

Betala för att spara? Det kan bli en verklighet inom kort. Flera storbanker i Sverige har redan straffränta för stora företagskunder och i Danmark tar snart Jyske Bank ut en avgift på 0,75% för personer som har mer än 750 000 kr på banken.

Funnits länge för företagskunder

Både SEB och Nordea har haft straffränta under flera år. År 2015 införde exempelvis Nordea detta för företag med mycket stort kapital hos banken. Det är däremot inget som funnits på den privata marknaden. Men i början av september sa Nordeas VD, i en intervju till Bloomberg, att det inte var uteslutet att liknande avgifter kan införas för privatpersoner.

Visar Jyske Bank vägen för privatkunderna?

I augusti införde den danska banken Jyske Bank straffränta på deras sparkonton. De som hade över 7,5 miljoner hos banken fick betala 0,6% i avgift. De var då den första banken i Danmark att införa avgiften. Det tog däremot inte lång tid förrän förutsättningarna ändrades. Från och med första december gäller istället att kunder med minst 750 000 kr får straffränta på 0,75 %. Man hänvisar till att ECB sänkt räntan ytterligare sedan i somras och att detta skapat större kostnader för banken.

Förutsatt att Riksbanken inte höjer reporäntan skapas liknande kostnader för de svenska bankerna. Vilken blir först ut att ta betalt av sina kunder för att ha pengar på banken?

Nytt All-time High på Stockholmsbörsen

I början av augusti föll OMX-S index med ca 5 %, Nasdaq med 3,7 % och flera av världens börser visade röda siffor. ” Nu hopar sig orosmolnen som kan förvärra läget ytterligare” skrev Fredrik Rundkvist på Aftonbladet och många förväntade sig kraftiga nedgångar. Men istället vände kurserna uppåt till att nå All-time High onsdagen 18:e september. Är det en bulltrapp eller har aktiemarknaden stabiliserats och kan nå ännu högre höjder?

Att kurserna vände uppåt efter ”kursraset” i augusti kan ha flera förklaringar. Bland annat har oron för handelskrig mellan USA och Kina tonats ner samt oljepriset sjunkit något. Under helgen, 14 – 15 sep, gick oljepriset kraftigt upp efter en drönarattack riktad mot en oljeanläggning i Saudiarabien. Men enligt landet skulle produktionen snabbt vara på tidigare nivåer och priset sjönk tillbaka en del. Utöver minskad risk för politisk oro i världen har aktiekurserna drivits uppåt av förväntningen att amerikanska centralbanken troligtvis sänker räntan. Något som bör ha en direkt påverkan på den amerikansk ekonomin.

Fortfarande orosmoln

Samtidigt kvarstår signaler som tyder på en avmattning i ekonomin både i Sverige och internationellt. I Sverige anser Konjunkturinstitutet att Sverige har en ”oväntad snabb inbromsning av högkonjunkturen”. Detta genom bland annat en oväntad minskning i BNP och minskad sysselsättningsgrad. I deras prognos från början av augusti skriver de att det är ”tydligt att den svenska ekonomin har gått ini en avmattningsfas”

Ser man internationellt är inte konflikten mellan USA och Kina helt löst, Brexit kan skapa stor oro, skuldsättningen är mycket hög hos hushållen och protektionismen ökar.

12 % av hushållens utgifter är inköp av livsmedel

Varje år redovisar SCB en sammanställning över hushållens konsumtion för föregående år. I mitten av september släpptes rapporten över 2018 som bland annat visar att vi i genomsnitt lägger 12 % på livsmedel, 7 % på restaurang- och cafébesök samt 3 % på hälso- och sjukvård.

År 1963 la hushållen 25 % av sina totala utgifter på livsmedel. Sedan dess har livsmedelskedjan effektiviserats och priserna hållits nere i förhållande till den köpkraft som hushållen fått. Statistiken från 2018 visar att det skett en halvering från 1963 och att 12 % av hushållens utgifter idag består av inköp av livsmedel. Minskningen har varit kraftig från 1963 till år 2000 varpå andelen sedan dess legat på ungefärligt samma nivå.

Bostaden är största kostnaden

Den största kostnaden för hushållen är bostaden. El, uppvärmning, hyra och annat som har med boendet att göra står för 27 % vilket därmed är den överlägset största delen av hushållets kostnader. Därefter kommer transport och fordon med 13 % samt livsmedel på 12 %.
Ett par andra delar där man minst lägger 10 % av sin konsumtion är rekreation/kultur (11 %) samt övriga varor och tjänster (11 %). Restaurangbesök och cafébesök ligger på 7 %. Önskas lägre kostnader för mat kan alltså många spara relativt mycket på att dra ner på restaurangbesöken.

Någon regional skillnad presenteras inte av SCB men i regel är storstäderna trendsättare. Framförallt i Stockholmsregionen läggs betydligt större andel av inkomsten på boendet på grund av högre bostadspriser och högre skuldkvot (lån i förhållande till inkomst). Se ekonominyheter på riskfinans.se.